Jag minns i barndomen när pappa köpte biljetter så att vi kunde se trollkarlen David Copperfield på Globen. Det kändes som en stor upplevelse och den breda kön utanför entrén var den största kö jag hade stått i.

En av anledningarna till att det tog sån tid att komma in var att vakterna kollade igenom folks väskor för att försäkra sig att ingen hade med sig någon kamera eller annan inspelningsutrustning.

En kille stoppades när vakterna hittade hans kamera, och fick välja mellan att lämna kameran i entrén eller missa föreställningen. Jag försökte föreställa mig ängsligheten jag själv hade fått uppleva jag hamnat i den situationen.

Tiden kan bara gå en väg – framåt

Nu är varje mobil en multimediaspelare som kan ta bilder och fånga rörlig bild och ljud. Att be varje enskild person lämna sin mobil i entrén går inte. I kväll var jag på Liseberg för att se Maskinen spela och det var fullt med publik som knäppte bilder eller spelade in korta videosnuttar. Så är det alltid på konserter nu för tiden.

Men vet ni vad? Världen har inte gått under. Trots att varje stor konsert idag har publik med tusen kameror så går konsertbranschen uppför. Glada fans som vill ta ett foto för att föreviga en trevlig kväll är helt ofarliga.

Tiden tvingade arrangörerna att släppa sargen och facit visar oss att inget hemskt hände på grund av den nya tekniken. Personer och företag som lider av ångest och kval inför samtida teknik har något att lära sig av denna berättelse.

Jag lämnar er med Maskinen och deras låt Pengar.