Jag har tidigare skrivit två bloggposter (1, 2) om att jag ogillar hur vissa kommer till långdragna slutsatser efter undersökningar om journalisters partisympatier. Att tro att journalister går runt och skriver vad de själva vill är att ha noll koll på vårt yrke.

Det finns något som kallas medielogik som är väldigt viktigt att förstå om man ska komma någon vart som journalist. Medielogiken styr vad som är viktigt och vad som inte är det, vid vilken situation som annars ”oviktiga” saker blir ”viktiga” och tvärt om. Också vilka vinklar som passar eller inte passar har att göra med medielogik.

Lättare att planera

Själv jobbar jag som försteredaktör på SVT Debatt och att producera innehållet vi publicerar tar tid. För att kunna vara i takt med samtiden måste jag i förväg kunna se vad som blir stort och vad som inte blir det. Att förstå medielogik är fundamentalt för mitt jobb. Annars riskerar jag att sätta mina medarbetare på att jaga in ämnen som inte känns brännande när vi väl fått in dem, och vi missar de verkligt heta frågorna.

Kör över min privatperson

Sen är jag så klart också en privatperson utanför min yrkesroll och har därför massa åsikter och specialintressen. De senaste månaderna har jag varit väldigt aktiv i att reclaima sport som en plats också för normbrytare. Sport är inte bara något för grabbiga grabbar. Transpersoner och folk som bryter mot könsnormer på olika sätt har också rätt till en god hälsa. Men gränsen mellan min privatperson och min yrkesroll är tydlig och jag fyller inte SVT Debatt med diskussioner om queer och sport eftersom det helt enkelt inte är viktigt enligt medielogiken. Medielogiken är starkare än personen Inti Chavez Perez när jag är på jobbet.

Ställ rätt frågor om journalistik

Den som vill få svar på frågor om varför medier ser ut som de gör ska inte stirra sig blind på journalisters partisympatier, men istället ställa kritiska frågor om medielogiken.

Hur ser medielogiken ut? Vilka stråk av ideologier går att hitta i den? Vilka vinner och förlorar på medielogiken? Och framför allt – på vilka sätt gynnas och missgynnas mediekonsumenten av att medielogiken är så stark?

De här frågeställningarna finns så klart inom akademin, men i medierna får undersökningar om journalisters partisympatier större plats eftersom de är mer lättbegripliga. Denna värdering är ett bra exempel på medielogik.