Någon (jag minns inte vem) sa en gång till mig att ”det är så sköööönt att vara ute och springa i regnet!!!”

Så nu när det spöregnade tänkte jag att det kanske var dags att testa. En mil senare kan jag säga att det var den vidrigaste träningen ever. Kläderna var tunga av vatten, vinden hotade hela tiden att dra iväg med mig, fingrarna var stelfrusna och gjorde ont när jag klev in i duschen. Det kändes som kokande vatten mot händerna, trots att duschen inte var varmare än vanligt.

Min inställning till träning är att den måste grundas i lust. Tortyr i stil med boot camp/militärträning är inte min grej. Efter ett träningspass vill jag längta till nästa gång. Men efter en löprunda i regnet vill jag bara emigrera till södra Spanien.

Du som tipsade mig om att springa i regnet. Jag kommer en dag att minnas vem du är. Jag kommer att komma efter dig. Du kommer att få betala.